Båt 370 – en sorts bokrecension

Jag vet inte vad som är mest skrämmande – att jag läser boken som en thriller där jag bara måste få veta hur det slutar eller att jag vet att det jag läser faktiskt är sant. Det finns inget lyckligt slut, inte ens ett slut, mardrömmen pågår än. Människor flyr i desperation i sjöodugliga båtar över Medelhavet. De som inte kommer fram bryr sig ingen om vare sig de lever eller är döda. De lämnar inga spår efter sig, bara anhöriga som inte får några svar.

Jag läser i attacker. Tänker som författarna: det här kan väl inte vara sant? Blir förbannad och frustrerad. Kanske lika mycket över  de enskilda människornas öde som det faktum att två vanliga svenskar med lika begränsad insyn i båtfärderna som du och jag på relativt kort tid lyckas kartlägga och bevisa en rad brott mot mänskliga rättigheter och internationell sjörätt MEN INGEN MED REELLA PÅVERKANSMÖJLIGHETER BRYR SIG!! Med uppenbar fara för att själva råka illa ut och till priset av sin egen hälsa och deras gemensamma relation går de systematiskt och noggrant igenom vittnesuppgifter och berättelser, vidimerar dem och lägger ett groteskt och cyniskt pussel. Resultatet är en thrillerliknande samtidshistoria. Med den avgörande skillnaden att den här historien inte har något slut.

Båt 370 av Annah Björk och Mattias Beijmo.  Om du har möjlighet så lyssna på deras berättelse i ett sammanhang nära dig. Bjud in dem till seminarier du arrangerar etc. Eller bara läs boken.